Hur firar vi traditionellt jul i Sverige?
Julen är nog den högtid som är mest knuten till traditioner. Officiellt är julen en kristen tradition, och firas till minne av Jesu födelse. Men, det kristna inslaget är inte alls särskilt tydligt längre och många av traditionerna under julen har egentligen ingenting med den kristna tron att göra alls.
Julen i kristna länder
Julen firas i alla kristna länder, men traditionerna varierar från land till land. Men, det betyder inte att julen ser likadan ut i alla svenska hem. Precis som traditionerna varierar mellan olika länder kan de också se olika ut hos olika familjer.
Några traditioner är viktigare än andra, och förekommer på ett eller annat sätt i de flesta svenska hem. Julgran och julklappar är ett viktigt inslag, inte minst i barnfamiljer. Julen är en stor familjehögtid. I många familjer, där man kanske bor på olika håll i landet, samlas man just för julfirandet. Man samlas för att klä julgranen med ljus, kulor, glitter och annat julpynt. Först när granen är klädd tar julfirandet fart.
Till skillnad mot i många andra länder firar vi i Sverige jul på julafton, den 24 december. Det är då tomten kommer med julklappar till alla barnen, och det är också på julafton som det stora julbordet dukas fram. Många av jultraditionerna har funnits med mycket länge, men det finns också ett och annat inslag som kommit till i modern tid, men ändå lyckats nästla sig in i nästan varje hem. Här kan man räkna in TV’s julprogram, som får stora delar av svenska folket att bänka sig framför TV:n klockan tre på julafton, för att se Kalla Anka. Även om varken TV eller Kalle Anka delat vårt julfirande mer än några årtionden, finns det många som anser att det inte blir jul utan Kalle Anka och hans vänner. Så på relativt kort tid har detta blivit en viktig jultradition som förmodligen är unik för Sverige.
Matens betydelse
Jul handlar också mycket om mat. Här är kanske julskinkan det viktigaste inslaget på ett välfyllt julbord. Men, det bör också finnas köttbullar, prinskorv, sylta och många andra smårätter på julens uppdukade bord. Risgrynsgröt, i många hem kallad tomtegröt, är också ett vanligt inslag. Koket av risgrynsgröt är viktigt, inte minst med tanke på att man också ställer ut ett fat gröt till tomten. Denna tradition är mycket gammal, och egentligen var det inte jultomten, utan hustomten som skulle ha gröten. Detta för att han skulle bli på gott humör, och fortsätta vaka över folk och djur på gården.
Det traditionella julbordet är inte lika traditionellt idag. En del rätter försvinner från bordet, och andra tillkommer. Även om grunden fortfarande ser ungefär likadan ut anpassas julborden efter våra ändrade vanor. Resor och kontakter med andra människor gör att vi får en hel del influenser som påverkar både matkultur och traditioner. Och naturligtvis bidrar också den allmänna utvecklingen till att även starka traditioner förändras över tid. Men, åt vilket håll än utvecklingen går, kommer både tomte, julklappar och julgran att bestå som traditionella inslag i vårt julfirande.